Nathalies gästblogg inlägg var en kortare version av vad som kan hände på vägen till din familj. Det du ska få läsa nu är Johannas historia. Hon hade det inte lika lätt och fick lite problem på vägen men nu sitter hon tryggt hemma hos sin världfamilj och har det toppen!
1 dag kvar..
Det här är förmodligen det sista jag skriver här hemma i Sverige. Nästa gång befinner jag mig alltså i USA! Känns lite konstigt, men oj så bra det känns på samma gång :)
De senaste två dagarna har jag sagt hej då till mina kompisar och släkten. Fick en jättefin berlock av Therése, Emma och Veronica. Man kunde öppna den och inuti var det foton på de tre :) Madeleine hade gjort en egen liten fotobok med bilder på oss allihop. Kommer absolut inte att glömma er tjejer!
Idag kommer det jobbigaste avskedet, nämligen min familj. Vet inte hur jag ska beskriva känslan som jag har just nu, så jag låter bli att ens försöka.
Det jag egentligen vill säga är att jag kommer att sakna er alla jättemycket! Tack för att ni finns här för mig och att ni uppmuntrar mig till att åka. Utan er skulle jag inte vara den jag är idag. Så tack! Ni ska inte behöva gå och undra vad jag gör där borta, utan jag kommer att hålla er uppdaterade. Var så säkra på det.
All kärlek till er!
Johannas blogg är på ett sätt lite som våran. Hon försöker hjälpa andra så gott hon kan. På hennes blogg finns också tips för hur du ska gå till väga för att komma iväg. Klicka på bilden längst upp för att komma till hennes blogg.
