Gäst Bloggare - Från Sverige Till Familjen

Har letat runder efter en au pair som skulle åka snart som var villig att gäst blogga för oss. Tillslut hittade jag Nathalie på facebook (big shocker there ;D). Nu har hon äntligen landat hos sin familj och skickade mig därför hennes anteckningar över hur det var kvällen innan hon åkte fram till att hon anlände till familjen.



Imorgon åker jag. Det känns helt ofattbart. Jag har väntat så otroligt länge på att få åka iväg som au pair, flera år, så nu när jag verkligen ska åka, känns det ofattbart, fast på ett bra sätt. Det är nu jag inser att jag ska lämna alla mina vänner familj i ett år. Det känns också konstigt, men jag tror det kommer gå bra. Ett år går fort om man har roligt. Imorgon ska jag också träffa två andra tjejer som ska åka med samma flyg och ska till au pair-skolan. Det känns skönt att inte vara helt själv. Om man är flera har man någon att snacka med som är i samma sits och känner samma sak just då för tillfället. Imorgon blir det att åka iväg tidigt på morgonen, så jag borde nog gå och lägga mig nu, men det är svårt, för det är nervöst. Jag vet ju ingenting om vad som väntar mig engentligen. Jag får se det här som ett äventyr, som precis tagit sin början. :)



Dag 1
Idag började själva äventyret. Lämnade tidigt min hemstad för att åka upp till Arlanda där jag mötte upp två andra tjejer som också skulle åka. Det var en seg dag! Många timmar på flyget men när vi väl kom till New York, så var vi alla så upprymda! Vi blev hämtade till flygplatsen och blev körda till skolan. Sedan gick vi och lade oss, vi var så trötta.:P



Dag 2-4
Under de här dagarna var vi på skolan och åkte även till New York. Det var jobbigt att gå på lektioner pga tidsomställningen, men jag träffade många nya vänner på svenskar och från andra nationaliteter. Lärarna på skolan var jättebra, och maten var inte så dålig som alla säger. På torsdagen åkte vi till New York, och det finns så mycket att berätta, men det är precis som man är mitt i en film, helt otroligt.



Dag 5
Idag träffade jag min värdfamilj. Det kändes hur bra som helst. När jag satt på bussen mot stationen så var jag inte alls nervös. Känns som jag verkligen blivit mottagen som en i familjen, och det känns hur bra som helst. Känner verkligen att jag kommer trivas här! :D


Även om detta kom från ett mejl på facebook har Nathalie även en blogg. Klicka på bilden längre upp för att komma till den :)